Ättekulla sommarstad

 

Historien om Ättekulla Sommarstadindex

Föreningen för nuvarande Ättekulla Sommarstad startades 1946 och 1948 skulle området vara planerat med stängsel etc. Föreningen lånade 20 000 kronor av Helsingborgs stad. Skulden skulle återbetalas på 12 år. 1968 bytte föreningen namn till nuvarande. Koloniområdet på Kappridningsfältet upphörde och kolonisterna därifrån fick i första hand teckna sig för tomter på Ättekulla, vilka lottades ut.

Området bestod från början av kreatursmark. Ekedahls som ägde en gård väster om området och med en tomt öster om området hade rätt att forsla maskiner och djur igenom koloniområdet. Stugorna fick till en början endast vara 16 (?) kvm. Senare utökades stug-storlekarna till 20 resp. 24 och därefter till 31 kvm plus 9 kvm uterum. Idag får stugorna vara 40 kvm. Antal stugor är 104 st, alla med olika byggstilar men det finns 107 tomter, varav tre är sammanslagna.

Tomterna är i snitt 300 kvm. Översta gången, nuvarande ”Solrosgången” bebyggdes först. Från början fanns det inte ström och vatten i stugorna. Man hade primuskök och gasol samt hämtade vatten från kar som var placerade i gångarna. Gasoltankarna var placerade utanför stugorna och flaskor köptes för påfyllnad. Gasol användes till kylskåp, element och spisar. Vid tvärdrag kunde lågan slockna. Dessbättre hände det inte några större olyckor. Batterier användes till radio, lampor och senare till TV.

När elen skulle läggas in så var det stort motstånd. Kostnad 1 500 kr mot 15 000 kr idag. Till en början fanns det endast torrdass och lukten härifrån var besvärande. 1975 ersattes torrdassen med fyra vattenklosetter för damer och lika många vattenklosetter för herrar. Dessutom installerades två duschar ett på vardera dam- respektive herrsidan.

Det finns också en klubbstuga samt en sammanhängande tillbyggnad benämnd ”Gökboet”. Denna går att hyra för en billig peng. Här har varit kalas, barndop och bröllop. Klubbstugan blev snart för liten och 1981 byggdes den ut till sin nuvarande storlek. Ansvarig byggmästare var Henry Jörfjord som bor i stuga 44.

Bröd- och fiskbil kom till området och det fanns bara en grind på norra sidan.
HD och post levererades numera till norra ingången. Det ordnas midsommarfest, kolonisternas dag, höstfest och en del andra aktiviteter. Lars-Erik Ejneborn har gjort en videofilm 1980-1981 om koloniområdet och dess invånare. Filmen har han skänkt till föreningen och den finns till utlåning. På filmen berättar bl. a. Einar Asplund, stuga 9, hur man började bebygga området.

Man hämtade aska från Asea och lade i gångarna. Fem fruktträd fick finnas på respektive tomt, Tyvärr är ljudkvaliteten på intervjun med Erik Asplund dålig, då inspelningen är gjord med hjälp av en liten bärbar batteribandspelare, eftersom Asplund inte ville komma till klubbstugan, där det fanns en större elansluten bandspelare.

Stenhuggare Helge Svensson, stuga 36, tillverkade den sten som soluret vid allmänningen står på. Det finns stadgar, som det gäller att följa för att ordningen skall kunna upprätthållas. T. ex. får vi inte parkera bilen mer än ca 15 minuter i gången för in- och urlastning. Likaså får vi inte vattna med slang före kl. 17.00. Det blir böter på 500 kronor. Häckarna skall vara klippta till midsommar.